fast jag egentligen skulle ha annat att göra (plocka ihop säljbart inför första veckan på suvikirppis som startar på måndag) så har jag gjort mat (slängde ihop en ny version av den här, med tonfisk, rödlök, gul paprika och mozzarella) och sett på big brother extra. jag som inför årets bb-säsong sa att jag inte ska följa med i år. men ju längre säsongen går, desto gladare är jag att jag faktiskt började titta. vanligtvis brukar inte extra-sändningarna vara något jag tittar på, men idag var speciellt. och idag grät jag. varför?
tänk er att ni är instängda i bb-huset, och har inte sett familj och vänner på många långa veckor. samtidigt har ni en veckotävling där ni måste på kommando stå helt stilla och får inte röra på er vad än som händer. och vad händer när ni står blickstilla? jo, någon ur din familj eller närmaste vänkrets stiger in i huset, kommer fram till dig och du får inte röra dig. rör du dig så hamnar du i "utröstningen", dvs du riskerar att bli utröstad ur tävlingen.
i huset har det varit många tillbakahållna tårar, men jag lät dom flöda. titta ikväll på sub* kl22oo så förstår ni. hui sjutton så det tar i hjärtat! annars har jag visserligen lätt för att gråta men idag var jag nog extra blödig...
*eller tex här!