tack!

...för alla stöttande kommentarer. här. på fb. via sms. per telefon. irl.

...för alla varma kramar.

...för alla tårar ni fällt med mig.

...för att ni bara varit där när jag som mest har behövt er. ni vet vem ni är.

en dag i taget, en dag i taget.

detta är sista inlägget här på onedayinthelifeofjewel.

på måndag åker jag iväg på välbehövlig semester till london.

tills jag kommer hem igen kan ni ju ge mig förslag på vad ni önskar jag skulle blogga om i framtiden. var. vad. hur. när. ordet är fritt. shoot.

the tears keep falling...

dagen efter den hemskaste natten i mitt liv skickade jewel ett meddelande från himlen i form av det här hjärtat. hon har det bra, det vet jag. men ATT jag saknar henne...

det finns en bro som förbinder himlen med jorden.

den kallas för regnbågsbron på grund av dess många färger. 

alldeles bredvid regnbågsbron ligger ett land med vattendrag,
kullar och dalar med mjukt, friskt gräs.

när ett älskat husdjur dör kommer det till denna plats.

där finns alltid mat och vatten och varmt vårväder.

dom gamla och svaga djuren blir unga igen.

dom som blivit skadade blir hela igen.

de leker med varandra hela dagarna.

men det är en sak som saknas.

de är inte tillsammans med den speciella person som älskade dem på jorden.

så varje dag springer de runt och leker tills en dag kommer,

då de plötsligt slutar leka och tittar upp.

deras nosar sniffar, öronen spetsas och blicken skärps
och plötsligt lösgör sig en från gruppen.

du har blivit upptäckt och när du och din speciella vän möts,
samsas ni i en glädjefylld omfamning som varar för evigt.

ditt ansikte blir kysst om och om igen,
dina händer smeker det älskade huvudet
och du tittar än en gång i ögonen på ditt trogna husdjur som
så länge saknats i ditt liv men aldrig i ditt hjärta.

sedan går ni över regnbågsbron tillsammans för att aldrig mer skiljas...

it's over...

jewel somnade in i natt, strax efter midnatt. hon blev snabbt dålig igårkväll så jag valde att åka till dejourerande veterinären, så hon inte skulle behöva lida.
spenderade natten sen hos bror. lämnade bort från jobbet idag. när far kom hem från sitt jobb snickrade han ihop en liten kista och i liten samlad trupp förde vi sen jewel till hennes sista vila. när tjälen går ur jorden kommer vi begrava henne ordentligt. nu sover hon sött nära mammas hund...
tårar finns det ännu massor av, men det känns skönt att veta att hon har det bra nu...
ska försöka fara i jobb imorgon kväll. tuffast kommer att bli att fara hem, hem till en tom lägenhet med massa minnen...
men livet går vidare, fast saknaden är enorm.

the end is near...

 

imorse var vi till veterinären. och ultrat visade en minimal förändring på ena sidan av livmodern, men ingen förbättring på andra sidan. alltså har antibiotikan inte hjälpt. vill vi operera? kom ihåg riskerna. och priset. fastän pengar inte har någon betydelse. och vem vet när nästa 'problem' dyker upp... är det värt det? men jag vill inte att hon ska behöva lida. fastän hon emellanåt inte visar tecken på att ha ont. men jag vet ju att hon inte mår bra. så nu i helgen måste jag bestämma när det är dags för min älskade jewel att få somna in.

men hur bestämmer man att idag ska min hund dö?! hur kan man ta det beslutet?! jag vet att det är för det bästa. och hon har levt ett långt och fint liv. men det är så tungt, så tungt...

satt nästan en timme på skype med mamma i sverige, ett sista farväl...

nu ska resten av kvällen och helgen spenderas med dom närmaste, foton ska tas och jag ska snusa i hennes päls, allt för att skapa några sista minnen...

i.o.m. det här kommer också bloggen att upphöra. om jag fortsätter blogga senare vet jag inte för tillfället, men om jag gör det så blir det på ny adress. och adressen berättar jag här sen när den dagen kommer.

vill ni ändå hänga med i min vardag så kan ni följa mig på instagram (@corazo_fresa)

the girl who cried wolf?

bokade in nytt ultra åt jewel till fredag, blir att åka in en timme innan jag ska på jobb, hoppas gå från veterinären med ett lättare hjärta, annars lär det bli en tung arbetsdag.
jewel har visat tecken på förbättring men emellanåt har det gått bakåt igen. så jag önskar att ultrat visar att inflammationen minskat eller helst helt försvunnit, men vågar inte hoppas på något.

rubriken... känns som om jag sagt för många gånger nu att 'om inte medicinen hjälper...' men jewel har varit en seg tant som inte gett upp utan en fight. så om hon även den här gången går ur fighten som en segrare så kommer ingen snart tro mig när jag eller veterinären säger att slutet är nära. men bra så! finns ju inget annat i världen jag önskar nu än att jewel ska bli frisk, inte behöva ha ont längre, få leva ännu en stund och förgylla min gråa vardag...

pyometra

här är det som vanligt tyst och tomt.

min lediga tid spenderas med jewel.

men ville titta in och berätta...

åkte in till veterinären i onsdags, efter att jewel visat tecken på att inte må bra. först trodde jag att det "bara" var urinvägsinfektion, men ultraljud visade att hon har pyometra, livmoderinflammation. stark antibiotika och värkmedicin ordinerades. ny ultra efter 1o dagar.

en trött och uppsvälld jewel strax efter veterinärbesöket

pratade just med veterinären och rådfrågade henne, då jewel verkar må sämre på morgonen och eftermiddagen, före hon får sin medicin. så nu ska vi testa ge 1/4 värkmedicin på morgon och 1/4 på kvällen och fortsätta med den över helgen, fastän det i början bara var värkmedicin i 2-3dagar.

hon dricker mindre nu, i början av veckan drack hon flera gånger i timmen. hon slickar sig ännu och har ännu svårt att kissa. hon är uppsvälld och öm vid magpartiet.

igårkväll visade hon tecken på förbättring när hon tog en svängom med vovvo, hennes mjukishund som hon brottas med då hon löper. men lyckan var kort eftersom ena bakbenet hoppade ur led och hon gick och la sig igen.

min nya kamera har kommit men jag har inte haft lust att engagera mig i den ännu.

imorgon har vi firmafest, försenad pikkujoulut a.k.a. kinkunsulatusjuhlat. har inte bestämt mig ännu om jag kommer att gå, allt beror på hur jewel mår imorgon...

så så ser det ut för tillfället här på långviksgatan. och nu ska jag återgå till att mysa med jewel.

klick, klick

rydges

hit åker jag iväg på vintersemester om dryga fyra veckor! alltför många år sen jag senast var till london nu, ska bli nice att återvända till den stad jag besökt tre (eller är det fyra?) gånger! en liten getaway med tre nätter på hotell, sightseeing, shopping och allmänt häng med bästaste heidi...

klick, klick

tomten kom inte med någon kamera. snyft. men lite pengar som startkapital hade han i bakfickan. så när den här för tillfället ligger på ynka 499€ hos giganten, så kunde jag inte hålla mig. klick klick och den är hemma hos mig om 2-5 dagar! och nu har jag även råd med en extern blixt om jag vill. samt en ny telefon. men vi återkommer till det senare...

what i've done...

här har det varit tystare än tyst. så går det när man prioriterar annat. jag har firat jul, jobbat massor, inventerat och firat nyår. börjar det nya året med att inte ta stress för någonting. så om det ekar tomt här i fortsättningen också, så vet ni att jag inte lämnat er, jag bara njuter av livet.

hoppas ni alla hade en helt underbar jul och en extraordinär start på det nya året!

lämnar er med en liten fotovideo från mitt nyår.